Stilformer


Bonsaier formas av sin odlare och helst då i någon av dom olika stilformer som finns

Men dom här olika stilformerna är egentligen endast till för att hjälpa bonsaiodlaren att lära sig exakt hur man kan forma trädet så att bonsaien visas upp i sin absolut bästa stil och form. Dom stora bonsai-konstnärerna gör naturligtvis precis som andra stora konstnärer – dom glömmer reglerna och formar sina träd enbart efter sitt estiska sinne och trädets inneboende potential.
Men för oss vanliga odlare gäller att vi håller oss till reglerna tills vi är säkra på hur man formar ett vackert träd.

Till att börja med har man några viktiga saker att tänka på. En bonsai har alltid en front – en framsida – eftersom bonsaier alltid betraktas från ett håll – och då helst placerad i ögonhöjd. Står bonsaien placerad lågt är det alltså meningen att man skall sitta framför bonsaien och studera den.
Det här med att bonsaier alltid har en framsida beror på att trädets grenverk skall öppnas upp där så att man ser stammen – på så sätt liknar bonsaien ett träd och inte en buske.
Bonsaien har sen naturligtvis också en baksida – där grenverket är till för att ge djup i kompositionen – och två sidor som ger trädet dess karaktär. Alla sidor är naturligtvis viktiga, men när man ska börja studera ett material som man senare ska forma – leta efter dess naturliga framsida först. Sen ger sig resten själv!

Här följer nu dom vanligaste stilformerna i alfabetisk ordning, det är det inte i den ordning dom skulle komma med tanke på vad som är vanligast att odla.

DUNGE En liten grupp träd med gemensam rotboll (kan också kallas ”flotte” )
DÖDVED Ett träd med mycket avbarkade partier (s.k. jin och shari).
INFORMELL UPPRÄTT Den absolut vanligaste formen, är som namnet anger upprätt, men inte rak.
KASKAD Ett träd som ska ge intryck av att växa nedåt, utmed en klippa . Kronans topp skall växa ned under krukans botten
KLIPPLANTERING Ett eller flera träd planterade uppe på en sten. Stenen skall då föreställa ett berg och trädet/träden skall vara små för att ge rätt vision.
KVAST En stilform som ofta används till arter som förgrenar sig mycket, t.ex. Japansk bok, Zelkova och Kinesisk alm. I den här formen har trädet ingen egentligen öppnad front, utan kronan växer som en kvast.
LITERATI Namnet kommer från engelskan och hänsyftar på dom japanska studenterna som ritade minimalistiska träd i det gamla Japan. Dom här bonsierna skall ha en extremt vacker stam – som inte behöver vara grov, tvärtom – och en extremt liten krona och därför en ytterst liten oftast rund kruka.. Till 99% är det barrväxter som används och det brukar ta några år innan man lärt sig uppskatta den här stilformen. Mycket svår, men spännande stilform.
LUTANDE Precis som namnet anger, stammen skall luta kraftigt.
ROT-ÖVER-STEN Här har man planterat ett träd vars rötter växer över en sten ned i krukans jord. En vanlig art för det här är Acer buergerianum, Treuddslönn
SEMIKASKAD Också ett träd som skall ge sken av att växa nedåt som kaskadens, t.ex. över en vattenyta. Här är dock inget krav på att kronans topp skall växa ned under krukans bottenkant.
SKOG En grupp träd planterade tillsammans i en kruka, eller i grupper i en kruka. ”Skogen” skall bestå av 3,5,7,9 och 11 träd – men kommer man upp i över 13 träd så är det inte längre något krav. Gruppen, eller grupperna, skall alltid bestå av träd av olika åldrar – alltså av träd i olika storlek. Man planterar alltid dom små träden längst bak och ytterst för att ge en vision av avstånd och inget träd får vara planterat i rak linje med något annat träd. OBS! Det finns fyra håll att titta ifrån och stammarna får inte skymma varandra från något håll.
TVILLINGSTAM  Ett träd med två stammar från ett gemensamt rotsystem. Stammarna ska dela sig strax ovanför markytan. Stammarna bör vara olika i både höjd och tjocklek.
UPPRÄTT Den stilform som dom flesta anser vara den klart svåraste att få till. Trädets stam får inte ha någon som helst böj, utan skall vara absolut spikrak. Kallas ibland ”Formell upprätt”.
VINDSVEPT En bonsai som ska ge sken av att växa på en blåsig kust eller blåsig klippa. Alla – och då menas verkligen alla – grenar, små kvistar och blad ska växa åt samma håll. Svårt att få till och syns därför sällan.

 

Ovanstående är alltså dom vanligaste stilformerna men det finns avarter och varianter – t.ex. alla dom kinesiska stilformer som finns. Personligen tycker inte jag att dom är speciellt vackra och här i västvärlden odlas dom stilformerna väldigt sällan. Ofta skall dom istället för att föreställa ett vackert träd, föreställa något djur, något sagoväsen eller liknande. Men det här är ju som alltid en smaksak, så visst vore det kul att få sen en riktigt vacker svensk-kinesisk bonsai någon gång.

Det finns naturligtvis japanska namn på alla dom här stilformerna, men det är inte japanska jag lär ut. Har själv fortfarande efter så många år inte brytt mig om att lära mig dom eftersom jag inte tycker dom tillför min odling något. Däremot är dom svenska namnen vettiga på så sätt att dom målande ger oss en bild av hur bonsaien man pratar om ser ut.

JIN eller SHARI Det är som sagt avbarkade, s.k. döda partier, på träden. Förekommer oftast på barrväxter. Att man har det här beror på att riktigt gamla träd oftast har delar som dött av att dom träffats av blixten, djur har gnagt på dom eller kliat sig mot dom. Det gör alltså att trädet ser riktigt gammalt ut!
Man barkar alltså av vissa delar hos bonsaien, en gren (jin), en bit av stammen eller hela toppen (shari) men sen så är vi mycket noga med att konservera (och samtidigt bleka) partiet så att inte veden ruttnar. Det gör man med en stark balsamerande lösning (lime-sulphur)ett visst antal dagar efter det att det avbarkade partiet har torkat upp